Lady Angel

Satt och gjorde ingenting. M jobbar natt nu så han slutar inte förrens vid 05 tyvärr, men han kommer till mig då iallafall. Så jag satt och gjorde ingenting och kom på att jag inte kollat ifall någon ringt på hemtelefonen medans jag varit borta idag. Så jag kollade. Det var 2 missade samtal varav 1 från ett nummer som jag inte kände igen så jag kollade upp numret på hitta.se. Det var Fleppo som hade ringt från sitt hemnummer. Varför har han ringt? Varför? Varför? Klockan 20.24 hade han ringt. Varför? Varför? Varför? Vad fan kan han vilja??? Vi skiljdes ju inte direkt som vänner då när han avbröt körlektionen och skällde ut mig (i februari eller när fan det nu var) och sedan dess har vi inte pratat alls. När jag har sett honom på körskolan nu förra veckan och i förrgår så har han inte stirrat eller något så som han gjorde förut, i mars typ innan jag slutade gå dit. Han har inte hälsat heller men inte stirrat eller sett sur ut alls. Varför har han ringt till mig?

Varför, varför, varför?

Det gick fint med att träffa min exkompis idag. Fikan var trevlig och det var kul att se henne igen. Vi pratade och gick på stan en stund, sedan följde hon med mig hem för att kolla hur min ommöblering blev. Vi pratade mer och jag märkte hur mycket hon mognat sedan förra året. Där ser man vad 2 år på universitetet kan göra. Nu är hon verkligen 22 år gammal, förut var hon mer som en tonåring. Hon gick nyss härifrån. Försöker komma på ett namn jag kan ge henne här i bloggen. Hon vet ju såklart inte att jag bloggar men jag kan ju inte kalla henne för exkompis nu när vi börjar bli vänner igen. Blir ju konstigt. Kommer inte på något namn nu dock. Får grunna på det ett tag.

Har sovit så mycket! Slocknade nog vid 20tiden igår. Minns att jag tittade på Simpsons och hann se lite av hockeymatchen som började efteråt, sedan somnade jag. Är inte det minsta hockeyintresserad men jag slötittade bara.
Idag ska jag fika med min exkompis. Ska möta henne utanför ett café i stan klockan 12.30. Är lite nervös faktiskt. Så jag måste fixa mig nu. Om jag kan göra mig snygg nu så blir jag säkert lugnare.

Jag gillar att kalla folk för "kexet". Inte främlingar narturligtvis men folk som jag känner. Det är trevligt att säga "Tjena kexet!" som en hälsning. Egentligen är det ju en dålig raggningsreplik: "Tjena kexet, står du här och smular" men den är ju så dålig att den blir komisk. Tjena kexet. När jag hälsar på folk med ett "Tjena kexet" så blir dom glada och fnissar lite, dom slappnar av. Tjena kexet. Jag gillar verkligen att säga så och det kommer numera automatiskt. Jag skulle nyss svara på ett mail från min arbetsförmedlare EB som hon skickade tidigare idag och jag började faktiskt skriva "Tjena kexet". Men jag raderade det och skrev istället "Hej, nej jag har ingen körlektion på måndag så jag kan komma då." helt sterilt. Jag är lite steril mot henne nu när jag har insett att hon antagligen inte kommer att kunna hjälpa mig. EBs mani på möten leder bara till att min bussbiljettkassa blir onödigt stor. Flertalet möten med henne hade vi lika gärna kunnat ha över telefon eller mail då hon bara har velat fårga några saker. Ni som bor i storstäder, typ Stockholm, skulle kanske vara tacksamma för en arbetsförmedlare som bryr sig tillräckligt för att kalla till möte. Min tjejkompis N gör det: hennes late arbetsförmedlare "Adolf" tog typ 3 månader på sig innan N fick komma på möte. Krävdes ju tillochmed ett telefonsamtal från mig där jag låtsades vara N. Men jag fattar inte poängen med det. EB lyckas ju inte med att hjälpa mig. Så hon är inget kex. Hehe. Det där var en parantes. Jag gillar verkligen att hälsa på folk med ett "Tjena kexet". Och folk verkar gilla att bli hälsade på med det också. Har inte mött någon som inte gillat det.

Tjena kexet. Hur hälsar du på folk?

Har haft en jäkligt slö lördag. Vaknade ju vid 15tiden och satt vid datorn ett par timmar. Min exkompis var online på msn så jag skrev till henne. Vi pratade lite kort för hon skulle iväg på fest men vi hann komma överens om att fika på torsdag. Kändes lite konstigt att prata med henne igen, även om det bara var över messenger. Kommer nog att kännas ännu konstigare att höra hennes röst och se henne sedan på torsdag. Men jag tror det kan bli bra mellan min exkompis och mig igen. Om vi bara går långsamt fram och inte försöker tvinga fram gemenskapen så blir det säkert bra.
Sedan tog jag en promenad hem till min killkompis E. Han blev glad för skohornet, haha. Jag hade tänkt att promenera vidare men när jag kom hem till E var jag trött av värmen. Det var 24 grader i solen idag, alldeles för chockerande varmt för oss nordbor. Gick att vara ute iallafall. Hade bara shorts och linne på mig och det var precis lagom mycket kläder. Struntade i promenaden och sjönk ner i E's soffa istället. Jag och E spelade Xbox' Lara Croft. Jag spelade mest, dog ett par gånger men det var kul. Har aldrig fattat tjusningen med Xbox och Playstationspel för grafiken är på något sätt för bra. Man ser ju inte vart golvet slutar och väggen börjar. Men Lara Croft var kul att spela. Störde mig på att hon såg ut som en blandning mellan en Barbiedocka och en porraktris dock. Det är inte en speciellt narturlig kvinnobild men spelet är väl gjort av manliga datanördar som visar upp sin bild av vad dom tror är en kvinna. Vad annat kan man förvänta sig? Något annat som störde mig var att handkontrollen till Xbox vibrerade ibland. Fan vad störigt. Tappar ju koncentrationen. Däremot var det rätt mysigt när handkontrollen vibrerade och jag satt med den i knät. Mmmm...
När jag kom hem igen så var jag slö, slö, slö, av värmen så jag har fortfarande inte möblerat om. Det får väl bli imorgon. Fast jag kan ju förbereda lite nu. Bokhyllan måste plockas ur nämligen, annars kan jag inte flytta den för den är i 2 delar och åtminstonde den övre delen måste vara urplockad för att jag ska kunna flytta den.
Får se hur det blir med det där.

Känner mig lite sårbar nu. Tog en promenad idag och gick sedan till min killkompis E. Hade ju inte sett hans nya lägenhet. Fan vad fin den var...jag blev grön av avund: 2 rummare med en matplats i anslutning till köket. Fast köket var litet. Annars var lägenheten asfin verkligen. Jag och E kom att prata om min exkompis. Henne har jag ju inte haft någon kontakt med sedan i maj förra året. E och jag satt  och pratade och jag såg min exkompis' msnfönster hoppa upp eftersom E var inloggad på sin msn. Jag satt tyst en stund och frågade sedan E ifall han trodde att min exkompis saknade mig. E svarade att jag det gjorde hon nog för hon hade frågat om mig, hur det var med mig och så. Jag sa att jag saknade henne och när jag sedan kom hem så satt jag och funderade ett tag.
I maj förra året då jag aldrig hörde av henne igen efter en festkväll så blev jag övertygad om att det var slut på den vänskapen. Jag tog bort henne från min msn, raderade nästan alla foton jag hade på henne, och sist - flera månader senare - så raderade jag hennes nummer från mobilen. Nu när jag var hemma hos E idag så fick jag tillbaka min exkompis' nummer från E och jag har nyss lagt tillbaka henne på min msn. Hon var offline nu dock så jag får inte veta säkert om hon vill ha tillbaka mig förrens nästa gång hon loggar in på sin msn. Hon måste ju godkänna det. Msnreglerna är ju sådana, man måste godkänna en kontakt innan man kan börja snacka.

Jag känner mig lite sårbar nu faktiskt. Tänk om hon inte vill ha tillbaka mig som kompis?

Nu hittade jag Sopkvasten! Eller hon hittade mig rättare sagt. Jag är förvisso datanörd men jag fattar inte msn spaces. Hela grejen är ologiskt uppbyggd ju. Sedan får det väl finnas en gräns på hur många nätverk och communitys man kan vara med i. Jag är med i 4 nu med msn spaces eller 5 om jag räknar med bloggen. Faktiskt 6 om jag räknar med Youtube. Fler orkar jag fan inte med. Någon måtta får det väl vara. Men nu har jag hittat Sopis igen iallafall. Då passar den här låten bra, varsågod Sopis! Hon är en liten Earth Angel. Låten hörde jag när jag tittade på "Back to the future" förra veckan och den fastnade i mitt huvud. Söt låt ju. Jag går och nynnar på den hela tiden.

Jag gissade rätt. Satt nyss och kollade på film när mobilen pep. Sms från Fleppo: "Varför ignorerar du mig?". Herregud. Vaddå varför? Gissa 500 gånger! Hur många lösa skruvar har han egentligen? Jag visste ju sedan tidigare att han var urusel på att ta en avvisning men att hålla på såhär???? Hallå stalker. Jag önskar jag hade pengar så jag kunde byta nummer. Fast jag vill inte byta nummer, gillar mitt mobilnummer. Det är så enkelt. Men jag får väl byta ändå. Undrar om man får välja nummer?
M vet om allt och han är inte glad, det kan jag säga. Han kom hit för ett par timmar sedan och jag berättade hur det hade varit på körskolan idag. M trodde knappt sina öron och blev jävligt sur på Fleppo. Jag trodde först han blev sur på mig för att jag irrade bort mig i relationen med Fleppo men M säger att han inte är sur på mig för det. Han säger att han är sur på Fleppo för att: "...du är min tjej, fattar han inte det?". Ja, seriöst: M sa så när han läste Fleppos sms för en stund sedan. Jag kunde inte låta bli att skratta för det var så komiskt på något sätt. Samtidigt var det jävligt sexigt så jag kysste honom. M blev så mega-megamanlig då: svartsjuk och sådär ägande som han kan bli ibland. Det är sällsynt men det där ägande beteendet får M dåochdå. Sur blev han iallafall, närapå arg. Nu är han inne i badrummet och borstar tänderna och mumlar något om Fleppo. Jag får försöka lugna ner M så han inte blir alltför arg och gör något dumt. Förut sa han något om att han ville veta vart Fleppo bodde för han ville hälsa på honom. Jag sa att det inte var någon bra idé såhär sent för Fleppo bor en bra bit utanför stan, det är inte ens samma riktnummerområde, så M släppte den idén rätt snabbt. När han vaknar imorgon så här han säkert lugnat ner sig och fått perspektiv på saken. Jag tänker mest på att jag måste byta nummer.

Det här börjar bli som en såpopera. "Days of our lives" eller liknande. Förresten: om ni undrar ifall jag blir skrämd av Fleppos stalkerbeteende så kan jag säga det det blir jag inte. Tidigare idag blev jag rädd för han var verkligen obehaglig som följde efter mig och stirrade sådär, men smset blev jag inte rädd av. Inte nu när jag är här hemma liksom. Definitivt inte med M här. Som Tess sa: stor, stark polis. Det är väldigt betryggande.
Nä nu ska jag sova. Förhoppningsvis kan jag det.

Usch jag vaknade nyss. Satte på radion inatt när jag vaknade efter DBLs sms och var vaken en stund. Nu vaknade jag precis när melodin för "Christer" spelades. Det DBL smsade inatt var det här: "Jag tänker på dig och jag saknar dig. Jag vill att du ska veta det." och bara det. Jag får ta det där snacket med honom imorgon. Är bättre att ta det face-to-face än via sms ju. Ringde M nu för en stund sedan och sa att DBL smsade mig inatt. M blev sur. Jag märkte hur han blev sådär hård i rösten liksom.

Såg att Glamouricious hade fått en utmaning om att öppna fotomappen på sin dator, välja sjätte undermappen, och sedan publicera den sjätte bilden där på bloggen. Hoppas jag inte får den utmaningen...den sjätte bilden i sjätte undermappen i fotomappen var nämligen en nakenbild på mig. Hahaha. Jag ser förvisso väldigt sexig ut på den bilden med högklackat och fjäderboa men, nej tack hahaha. Jag väljer att ignorera den utmaningen ifall den kommer till mig. Är ju anonym och skulle jag behöva lägga upp den bilden så skulle jag vara tvungen att censurera minst hälften av den.

Har spenderat natten med att glo på film, "The Virgin Suicides" och nu framåt morgonkvisten har jag pratat med min tjejkompis N. Hon går upp 05 varje morgon och börjar jobba 07, så från att hon var hemma tills att hon kom till jobbet så pratade vi i telefon. Det jobbet som jag lyckades fixa åt henne, haha. Jag smsade först henne the latest update om DBL och när jag hade skickat iväg "Han laddade mitt kontantkort igår natt så att vi kunde fortsätta smsa." så ringde hon upp mig och halvskrek "VA!?" i örat på mig så fort jag svarade. Chockerande. Jag fick läsa upp DBL's och mina sms medans N sminkade sig, åt frukost, väntade på bussen och sedan satt på bussen till jobbet för hon ville absolut veta vad vi hade smsat om. "Nej lägg aaaaav..." kom det från N hela tiden när jag läste upp DBL's sms. Hon tycker det är helskumt att DBL laddade mitt kontantkort, och okej, det är väl lite konstigt kanske men också snällt. Först tyckte jag också att det var konstigt gjort av honom men nu tycker jag bara att det var snällt. Även om jag känner att jag står i skuld till honom vilket N också påpekade. När hon sa "Han gjorde det ju bara för att du ska känna dig skyldig att fortsätta smsa och senare ha sex med honom." så frågade jag om det verkligen var hans plan. N har ju sagt att "alla män i grund och botten är lite småkorkade" så jag frågade henne hur DBL skulle kunna planera något sådant smart om han är småkorkad. Jag fick en fnysning och "Varför försvarar du honom?" till svar. Hmm, jag försvarar honom väl inte, jag bara tycker att det var ju snällt gjort och att vi inte ska svartmåla honom bara för att han var snäll. Sa detta till N också men hon hävdar att DBL absolut har något i baktanke här. "Såklart han vet att du känner det som om du står i skuld till honom, det var ju därför han gjorde det fattar du väl. Gissa om han kommer försöka något nästa gång ni ska köra." sa N när jag igen sa att jag trodde DBL bara ville vara snäll.

N tror alltså att DBL kommer att "försöka något" på måndag när jag har körlektion med honom. Jag har ingen aning. Våra sms var ju förvisso halvsexiga men också skämtsamma och vänskapliga. Dessutom så har ju DBL och jag faktiskt sagt i våra sms att det vore dumt att göra något även om vi vill ibland. N var mycket skeptisk till den överenskommelsen, hon tror att DBL bara sa så för att jag tyckte det.

Äsch, jag har ingen aning. Måste sova lite nu. Konstigt att jag bara har varit vaken 7 timmar men ändå är trött.

Livet verkar suga för andra också. Min killkompis E har blivit olyckligt kär. Han skrev på msn att han var död inuti. Jeezez, livet kraschar för oss båda samtidigt. Undrar om vi är tvillingsjälar? Japp min kära E, life sucks ass. Big, fat, hairy, man-ass. Jag ska hem till honom imorgon och ge honom en kram. Vi är båda olyckliga, av olika anledningar, så han kan ju gråta ut på min axel och jag på hans.

Idag fyller min killkompis E 30 år. Wow, "thirty something" det är stort. Önskar jag hade råd att ge honom något fint. Önskar jag hade tid att ge honom något: idag ska jag till sommarstugan med pappa och 78 kommer imorgon så vi ska fira pappas 65årsdag. En vecka för sent men shit the same. Så jag kommer nog inte blogga något mer förrens på måndag. Sitter fast i en primitiv stuga från 50talet hela helgen.

Har spelat Sims i evigheter känns det som men det är nog bara 4 timmar eller något sådant. Mycket bra att spela Sims för då tänker jag inte på DBL. Min tjejkompis N ringde medans jag spelade som bäst. Hon ville höra hur det går med DBL, om jag har lagt min hand på hans lår och frågat vad jag måste göra för att få guldstjärna. Jag har ju inte gjort det ännu, tänker inte göra det heller även om det är en väldigt rolig tanke att ha. N hävdar att jag måste göra det men varför jag måste göra det ville hon inte säga. Hmmm...tänker inte göra det. Har fortfarande inte tittat i fotoalbumet heller, mycket, mycket bra! Är väldigt nyfiken på att se fotona dock, finns ju foton på mig, N och flera andra där också. Men nix, jag ska inte titta i fotoalbumet. Jag testar mig själv...om jag kan hålla mig från att titta på fotona så kan jag stå emot DBLs charm på körlektionerna. Alla som jag har pratat med om det här förvånar mig för ingen säger att jag inte ska "gå och ta honom". Inte ens min låtsasfarmor som är 68 år gammal och av en annan generation som satte stolthet i att aldrig vara otrogna mot sina make eller maka. Tillochmed hon säger att jag har fritt fram och inte har någon skuld i det hela ifall DBL och jag skulle ha en affär. "Vill ni ha varandra så är det så." säger hon. Både N och min syrra 78 säger att jag ska "köra hårt och gå och ta honom" ifall jag vill. Mitt ex D säger ungefär samma sak. Det är faktiskt bara M som inte har sagt något om det hela. Han är svartsjuk och vägrar att prata om DBL trots att dom brukade känna varandra då: back in the days.

Förresten: i torsdags när jag hade dubbel körlektion med DBL så sa han till mig att han var förlovad. Inte gift. Han är förlovad. Jag fattar ingenting alltså: han sa ju till mig då första veckan vi träffades att han var gift sedan 3 år tillbaka. Hur kan han då vara förlovad helt plötsligt? Jag har förvisso för mig att det var jag som sa "Jaså är du gift?" för han hade ju en ring på sig och han sa "Ja sedan 3 år tillbaka." och sedan pratade vi inte mer om det. Han kanske missuppfattade eller hörde fel? Fast "förlovad" och "gift" är 2 rätt så olika ord liksom. Tycker ju att det borde vara omöjligt att höra "förlovad" när någon säger "gift" eller tvärtom. Eller om jag hörde fel kanske? Gud jag är helt förvirrad! Han beter sig lite skumt tycker jag. Är man gift så är man gift. Är man förlovad så är man förlovad. Inte mittiemellan för Guds skull! Är det bara jag som tycker DBL beter sig konstigt???

Har målat naglarna och tittat på Vänneravsnitt. Kollade sedan min mail och hade fått svar från Glamoriciuos som jag mailade för några dagar sedan. Jag funderade på en grej nämligen och funderingarna explodera i ett mail till henne. Sorry tjejen, haha.

Har fortfarande inte bestämt mig angående fikan med DBL imorgon. Min gamla bloggkompis Girlywoman från bloggspace tycker inte att jag ska gå med på det. Michelinen säger att jag ska göra det. Min tjejkompis N säger att jag ska fika med DBL men vara på min vakt och "inte gå med på något snusk" som hon uttryckte det. Haha. M tycker att jag ska fika med honom ifall jag vill men "...se till så att du inte hamnar i knipa nu, han ska för fan lära dig köra bil." hmmm. Han har ju en poäng där. Inte för att jag har lust att bli DBLs älskarinna, det skulle jag aldrig gå med på faktiskt, men han kan ju missuppfatta saker och ting. Jag är ju glad att se DBL igen faktiskt, det var lite twilight zone men kul och inte mer än så. Även om han var ett fantastiskt bra ligg så tänker jag inte gå dit igen. Jag har redan varit "riktig älskarinna" 2 ggr när jag var ung och dum.

Jaja, jag får se ifall jag har lust att fika med DBL imorgon. Justnu lutar det åt ett "ja" men det slutgiltiga beslutet gör jag imorgon under teorin beroende på hur han beter sig då.

På tal om slutgiltiga beslut: FSK är väldigt tysta. Det är väl lite mer än 1 vecka, 10 dagar, sedan jag skickade in papper om bostadstillägget och jag har inte hört ett ljud från FSK ännu. Gud jag hoppas verkligen att jag får dom där retroaktiva  pengarna som jag ansökte om! Annars kommer jag inte att kunna köpa någon julmat eller några julklappar. Utan dom pengarna så blir det falukorv och spaghetti på julafton för mig. Om ens det. Kan mycket väl bli spaghetti med ketchup eller buljongkokat ris. Just ris och buljong har jag alltid ett lager av hemma så att jag alltid ska ha något att äta även om jag är luspank.

Fan jag måste få dom pengarna alltså! Ta i trä allihopa! För min skull? Snälla?

Enligt DBLs sms inatt då alltså. Funderar på om jag gjorde fel som svarade på DBLs sms. Han smsade ju mitt i natten, det är ju lite märkligt beteende liksom. Det tyder ju på något. Hmm. Jag bröt iallafall smsandet och skrev inte mer än det som jag skrev här i bloggen i natt men DBL fortsatte. Fick 4 sms till av honom som jag inte svarade på. Jag tyckte liksom att det verkade så konstigt helt plötsligt: jag råkar hamna i den teoriklassen som hålls av mitt ex och han ska lära mig köra en bil, han är gift och börjar smsa mig halv 2 på natten. Liksom. Jag bara insåg det helt plötsligt, bara sådär PANG, att det var en konstig situation som jag nog skulle försöka hålla mig ifrån att bli inblandad i.

Detta smsade han iallafall efter att jag slutade svara:

01.56 "Det var väldigt kul att se dig igen. Jag har saknat dig mycket kom jag på nu."

02.09 "Mer än vad jag trodde var möjligt du var så fin att se igen och det gjorde mig så jätteglad ska du veta. Jag har tänkt på dig ofta."

02.23 "Kommer du ihåg den kvällen på XXXXX då vi träffades? Fantastisk kväll! Trodde aldrig att jag skulle träffa någon tjej lika galen och underbar som du är och den kvällen var du min dröm."

02.30 "Du har somnat nu antar jag. Jag ska sluta smsa nu jag lovar :) Det skulle vara kul att prata lite med dig nästa vecka om du vill? Jag har klasserna nästa vecka så vi kan väl ta en fika? Vi ses på måndag!"

Det första smset var rätt gulligt skrivet tycker jag, var nästan att jag svarade på det bara för att det var så gulligt. Det andra smset var det som fick mina varningsklockor att ringa för fullt, det var liksom lite över gränsen på något sätt. Det var FÖR mycket, jag menar han är ju gift, han är i en seriös relation och det som jag och DBL hade var allt annat än seriöst. Det tredje smset, där censurerade jag bara namnet på nattklubben: det var ingen porrklubb vi träffades på haha. Den kvällen var faktiskt jävligt underbar precis som han skrev, det måste jag erkänna alltså. Men typ alla kvällar på den nattklubben var underbara. Det fjärde smset, ja hmm, vad tycker ni? Ska jag ta en fika med honom efter teorin på måndag?

Det märkligaste här tycker jag är att han fortsatte smsa efter att jag slutade svara. Jag menar, man gör inte så om det inte är något viktigt. Det är den oskriva smsregeln liksom. Dessutom: 02.30 en vardagsnatt? Han kanske var full? Fast han stavade inte fel mer än några slarvfel som jag tvångsmässigt har rättat nu när jag skrev av smsen. Eller jag vet inte. Jag är känd för att överanalysera saker. Men det är liksom något som inte stämmer, jag bara tycker det.

Tog en titt in på Second Ladys blogg för att se om jag missat henne på mina feeds. Det har inte kommit några uppdateringar från hennes blogg på bra länge nu och inte hade jag missat någon heller. Senaste inlägget på hennes blogg hade jag redan läst. Något som förvånade mig var dock att läsarna av hennes blogg verkar använda kommentarsfunktionen som ett slags forum för "hiss och diss" av det hon skriver. Second Lady skriver förvisso kontroversiellt: om att vara den andra kvinnan, men varför skälla på henne för att hon har förälskat sig i en gift man? Det är knappast hon som har gjort något fel i den situationen, hon är ju singel och fri att förälska sig i vem som helst. Mannen, å andra sidan, är dock gift. Det är han som har gett ett löfte till sin fru och sedan valt att bryta det, det är han som har gjort fel genom att inte säga till Second Lady "Nej, jag är smickrad men jag är gift och älskar min fru.". Så enkelt är det. Han fick välja vad han skulle göra och han valde att bedra sin fru.

Inte för att vi ska peka finger här men skulden ligger på den som är gift. I detta fallet: han - mannen. Älskar man någon så sårar man inte den genom att ljuga och bedra.

Det kan tyckas att älskarinnan, i detta fallet Second Lady, är en slampa, en hora eller varför inte en mansslukerska? Spännande! Ovanligt! Låt oss lägga hela skulden på kvinnan! Mannen, oj oj, den stackars mannen: han är ju gift och levde så lycklig med sin fru innan skökan Second Lady korsade vägen mellan hans lyckliga hem och hans arbete. Visst kan det bara vara Second Ladys fel, hon tvingade sig säkert på honom likt Demi Moore på Michael Douglas i "Disclosure". Det är väl självklart att det är kvinnans fel! Det förstår väl vem som helst! Det började med att Eva i Lustgården lockade Adam att äta ett äpple från kunskapens träd och fick som straff av Herren Gud att hon med smärta skulle föda sina barn. Sedan dess är alla kvinnor sluga mansslukare. Såklart! Applåder! Straffa kvinnan genom stening till döds!
Det där var en hel jävla massa sarkasm om ni inte fattade det.

Varför inte öppna era trångsynta sinnen, bara litegrann, och se hela bilden. Ni kan bli förvånade. Och dessutom: tro inte att ni är anonyma när ni lämnar era utskällningar till Second Lady i kommentarsfunktionen. För se här: blogg.se visar nämligen IPnumret som kommentaren kommer ifrån. Även om ni sitter vid eran jobbdator eller en dator på ett bibliotek så syns det. För att citera en viss MrThreeDots: "Anonymitet på nätet är en illusion."

Till Second Lady: maila mig om du behöver någon att prata med som vet hur det är.

Den Bästa har tråkigt på behandlingshemmet. Fuck vad trist det måste vara att sitta instängd där och inte få gå ut utan övervakning. Det är ju så trist att man inte ens vill föreställa sig det. Så skilda världar vi lever i, vi människor. En del är fria att gå vart dom vill, när dom vill och andra sitter mer eller mindre ofrivilligt instängda.

Ibland vill jag sticka till Den Bästas behandlingshem och kidnappa henne så att hon ska få vara fri att leva igen. Fast hon ville ju till bahandlingshem men ändå. Jag tycker att Den Bästa ska få vara fri, glad och lycklig som hon brukade vara.

Undrar vilken adress behandlingshemmet har? Jag skulle vilja skicka julkort till henne.