Lady Angel

Sitter just nu och filar lite. Ska ge bort en skiva i julklapp, det var min idé jag bloggade om för några dagar sedan. Det där med att göra en skiva kräver en viss finess. Finns ju en himla massa olika sätt att göra en skiva på och denna skivan måste bli asbra... Jag har gått och funderat på låtar i typ två dagar och nu har jag en lista med 45 låtar att välja bland. Svårt att välja när jag har typ 9000 låtar på datorn men jag har fått till en lista på 45 låtar nu iallafall. Från den listan måste jag sedan välja ut drygt 20 som sedan får komma med på skivan. Hela grejen med att göra en skiva är för mig som pest eller kolera. Jag har så himla svårt att bestämma mig för låtarna. Om jag gör en mp3-cd så är det att ge mig för mycket frihet... En cd tar ju typ 200 mp3-filer. Bättre att bränna skivan som en vanlig cd istället, då har jag en gräns att hålla mig till.

Hade en lång och jobbig dag igår. Var tvungen att ta mig in till stan för skola och ett möte fastän jag hade både mensvärk och låg minus 22 timmar i sömn. Hade så himla lågt blodtryck igår att det svartnade för ögonen när jag gick i trappor. Efter tre timmar i skolan kände jag till slut att jag inte skulle orka något mer så jag ringde och ställde in mötet och åkte hem istället. Somnade så fort jag kom hem och vaknade strax efter midnatt idag så nu har jag varit vaken drygt 14 timmar. Börjar ju bli trött igen nu när jag sitter och fixar med Farmville lite. Shit vad Farmville har haft problem den senaste tiden. Out of sync är mer och mer vardagsmat nu. Nattens problem med Farmville verkar vara extra svåra för när jag efter Zyngas önskan gjorde en tracert till Farmvilles adress så blev det time out efter nionde punkten. Det försvann då någonstans i New York fastän Zynga sa att sökningen skulle sluta i Los Angeles. Hmm.

Gäsp. Hur fan kunde jag sitta hela natten med min Farmville? Började spela någon gång runt klockan 20 igår och så var klockan helt plötsligt 08.02... Det är ju fan 12 timmar! Och så himla roligt är spelet faktiskt inte att man kan sitta med det i 12 timmar... Nonstop också. Har inte ens gått på toa förrän nu. Jesus... Fastän jag egentligen tycker att spelet är rätt tråkigt nu när jag har 26x26-farmen, som är den största, så kan jag inte sluta sitta framför datorn och tvångmässigt uppdatera Farmvilles feed. Tänk om jag skulle missa att adoptera ett blue pony-föl? Jag har förvisso redan sju stycken men det är såklart inte tillräckligt... Har tre cream draft-föl och två pinto-föl också, tjohoooo!!!
Och fastän jag har både tuscan och fan-kalvar så vill jag ha fler. Jag lyckades även få ett black stallion-föl att växa upp till en vuxen hingst för en dryg vecka sedan, innan Zynga ändrade så att alla black stallion-föl nu växer upp till att bli vanliga svarta hästar, och dessutom genomgår ett könsbyte och blir tjejhästar.

Farmvilles nyaste "lost animal" som man kan adoptera om ens grannar postar en feed om det, är någon sorts ren. Den där släpptes av Zynga igår och jag har redan adopterat fem stycken, just eftersom jag har suttit och hårdbevakat gamefeeden... Och typ inte blinkat på 12 timmar. Det förra "lost animal" som man kunde adoptera var en lama, jag fick tag i åtta stycken. Ett djur som finns hela tiden för adoption är den fula ankungen och precis som i sagan blir det en svan efter tre dagar. Svanarna skördas dock redan efter två dagar och för att tima in så att de fula ankungarna och de färdiga svanarna skördas samtidigt så får man klura lite. Svanarna måste vara klara till prick 50 % innan man sätter ut de fula ankungarna, så nästnästa gång svanarna ska skördas är också fula ankungarna reda att byta skepnad.
För rätt länge sedan fanns det en pingvin som "lost animal". Jag adopterade några för jag undrade vad i helvete det var man skördade från dem... Grisar ger tryffel, hästar ger tagel, får ger ull, ankor ger dun, gäss och svanar också, kor ger mjölk, sköldpaddor ger ägg, chinchillor ger mohair. Men vad fan kunde det vara man fick från en pingvin? Jag kommer ihåg att jag garvade som fan åt att det visade sig vara ISBITAR som man skördade från pingvinerna. Jag har inte kvar pingvinerna längre, jag sålde dem för att jag inte tyckte de hörde hemma på en farm, men man kan ju undra hur mycket hasch spelutvecklarna hade rökt när de kom på att pingviner bor på bondgårdar och tillverkar isbitar som man kan sälja för 18 farmcoins varannan dag...
Farmvilles bikupor är också en rätt ny grej. Har väl funnits i ett par veckor nu och funktionen är såklart att man ska ha bin som pollinerar ens grödor. Funkar rätt bra faktiskt. Har man dessutom 200 bin så kan man varje gång man hämtar honungen hitta små presenter i bikupan. Den bästa verkar vara en påse med gödsel som man kan slänga ut på hela sin farm. Förut var det bara ens grannar som kunde gödsla och de gör de ju bara om man gödslar deras grödor.

Det mest irriterande med Farmville är att folk skickar gåvor i förhoppning om att jag ska skicka samma tillbaka till dem. Bensin skickas oftast, även bin och alla dessa collectibles. Jag får fan ett psykbryt varenda gång någon skickar mig bensin som gåva bara för att de tror att jag ska skicka samma tillbaka. Jag hatar bensinen i Farmville: har 370 "units" och blir fan aldrig av med det. Bensinen fylls ju dessutom på av sig själv, plus att man får bensin i mystery gifts, när man plöjer, och när man gödslar grannarnas grödor. Jag blir sur varenda gång någon idiot skickar mig bensin eller bin som gåva bara för att de vill ha samma tillbaka. Då ignorerar jag deras gåva och skickar dem absolut inte det som de vill ha.

Collectibles är också irriterande. Speciellt den senaste "lightning collection" som är en engångsgrej och som jag redan har klarat av. Fick min gem trophy för ett par dagar sedan (som nummer fem av alla mina 61 grannar...) men ändå hittar jag en jävla massa turkoser, ametister, topaser, rubiner, smaragder och diamanter varenda jävla förbannade gång jag plöjer, sår eller skördar. Suck, suck, suck. Det är så irriterande varenda gång den där jävla rutan hoppar upp och meddelar att jag nu har hittat ett "Secret stash of topaz" och så ska jag klicka för att lämna sidan och skicka det där till alla mina grannar. Fuuuuuuck off!!!! Topas är ju den vanligaste i "lightning collection" och jag tvivlar på att det finns någon som inte har hittat den ännu.
De vanliga collections är irriterande som fan... En del grejer som zebrafjärilen, tusenfotingen, banded quill-fjädern och saltkaret är skitsvåra att hitta. Största chansen till att få dem är att sitta och hårdbevaka gamefeeden men det kan ändå bli så att man inte får någon collectible fastän det bara har hunnit gå fem sekunder sedan någon granne har postat det på feeden. Det där har jag blivit vansinnig på både en och femtielva gånger för kom igen: fem sekunder och ändå är alla collectibles borta? Jag funderade allvarligt på att skicka hatmail till Zynga innan jag fick reda på att det tydligen finns applikationssidor på internet som gör att man automatiskt får alla sådana där collectibles som hoppar upp i gamefeeden. Jag har inte lyckats få reda på vilka sidor det är men när jag gör det så ska jag fan registrera mig för om jag fortsätter missa alla pink/blue pony och cream draft-föl så kommer jag att få ett allvarligt psykbryt snart.

Alla jävla vänansökningar man får är också jobbiga. Jag ville helst inte alls ha några främlingar på min Facebook men eftersom bara tre av mina IRL-vänner gav efter för mina tjat och började spela Farmville, så var jag tvungen att börja acceptera vänansökningar från främlingar. Det är svårt att avancera i Farmville om man inte har grannar, till exempel om man ska skaffa större farm så måste man ha ett visst antal grannar först. Så jag gav mig och började leta upp grannar på Zyngaforumet. Den metoden rekommenderas inte! Typ två minuter efter att jag hade skrivit att folk skulle adda mig som vän och bli min Farmville-granne så hade jag strax över 100 vänansökningar. Jag var rätt naiv och började godkänna alla och gjorde misstaget att inte sätta dem på limited profile. Efter någon timme hade jag fått en massa äckliga kommentarer från män i mina fotoalbum och ett par snuskiga mail. Ett av mailen jag fick var riktigt äckligt för mannen som skickade det hade fått för sig att jag var i yngre tonåren, fastän min ålder visas klart och tydligt på min profil, och han skrev att han gillade 14-åriga tjejer. Själv var han väl runt 50 år, så fy fan vad äckligt. Jag besparar er detaljerna men han skrev också varför han gillade småtjejer. Jag gjorde en anmälan till Facebook och blockerade den mannen. Fick blockera flera andra också men de flesta tog jag bara bort från min vänlista. Alla som verkade vara okej behöll jag men flyttade över dem till limited profile och efter ungefär två veckor hade jag bara ordentliga människor kvar som Farmville-vänner. Efter att ha tagit bort sådana som tappade intresset för Farmville och övergav sina gårdar så var jag nere på drygt 30 Farmville-grannar. För att få den hittills största farmen, 26x26, var jag dock tvungen att ha 50 grannar och då hade jag fått tips om hur man ska göra för att slippa sådana äckelmänniskor som jag råkade ut för tidigare. Man frågar helt enkelt de Farmville-vänner man redan har ifall de kan rekommendera några spelare som behöver grannar. Lätt som en plätt. Jag kom snabbt upp i 50 grannar och kunde expandera min farm. Det där var ungefär två veckor sedan och nu har jag 61 grannar för jag är attraktiv att ha som Farmville-granne eftersom jag gödslar varje dag och alltid klickar på folks hönshus/laduexpansioner. Men mer får det inte bli. Det tar så lång tid att gödsla 61 personers grödor varje dag, så jag har börjat neka vänansökningar igen. Men sedan kommer det alltid ett mail från en kompis till en av mina FV-vänner där de snällt ber om att få bli min granne eftersom deras kompis har sagt att jag är en bra granne. Jag ger med mig efter ett tag men säger redan från början att de ALDRIG ska skicka mig bensin som gåva. Gör de det så tar jag bort dem från min vänlista. Ju högre level man får desto mer vill folk blir ens granne. Jag har level 47 nu (når en ny level ungefär var tredje dag) och alla som har lägre vill alltid bli granne med dem som har högre level. Gåvorna man kan ge är låsta tills en viss level och alla vill ju ha dessa binära små färgglada saker. Mangoträdet kan man bara ge om man är level 40 eller högre och alla vill ha ett mangoträd verkar det som. Jag skickar nog 20-30 stycken per dag. Undrar hur det är för de som har level 100? Två av mina FV-vänner ligger på level 100, tio ligger på 90 och över, jag undrar hur ofta de blir bombarderade med förfrågningar om att skicka en floral container eller ett jacaranda tree?

Nu är det dags att skörda i min Farmville. Borde mästra white grapes nu också, tjoho 500 XP!!!

Uppdatering 11.10: Blev nyss level 48...

Jävlar vilket liv det blev på grannen ovan för några timmar sedan. Är en singelkille som bor där och han är trevligt tyst av sig i vanliga fall men nu ikväll har han haft flera kompisar hemma. Jag fattade rätt snabbt att det var hockeymatchen som samlade dem, hörde dem vråla sådär oerhört töntigt flera gånger... Jag är inte det minsta intresserad av hockey så jag fick kolla på internet för att få resultatet. Hockeykanalen.se rapporterar att Sverige vann med 4-2. Aah. Det var därför det vrålades så mycket från min granne ovanför. Män i grupp är rätt intressant att studera. Intressant på det där sättet att man kan se, eller som nu endast höra, hur de alla blir grottmänniskor. 
Man tar:
*en hockeymatch, Sverige mot något annat land, typ universumfinal
*fem till sex från början välanpassade män i 30 till 45-årsåldern
*ett par flak starköl
och sedan kan man se hur de börjar förvandlas.
Mannen som är gift och har tre barn och fru i en belånad villa kastar av sig det välordnade som frun piskat i honom.
Mannen som nyligen gjort slut med sin flickvän får något annat att tänka på/kopplar bort hjärnan och ger sig tacksamt in i vrålandet.
Mannen som till vardags är kirurg kastar en ölbruk på teven när Tre Kronors målvakt släpper in pucken.
Mannen som egentligen inte är så intresserad av matchen men som vill umgås med grabbarna istället för med sin sambo faller för mobbmentaliteten.
Mannen som ska upp och patrullera stadens gator imorgon och som stack upp till andra våningen när hans älskarinna inte tillät honom se matchen i hennes lägenhet (och han skvallrar glatt om händelserna där uppe till sin älskarinna).

Intressant rent psykologiskt sett att se/höra hur de alla förvandlas från välartade, väluppfostrade män med riktiga jobb och utbildningar, till grottmänniskor som endast ser ölburkar och flygande puckar på isen... "Den gick i mål!!!! WOAAAAAOAOAOA!!!! BRÖÖÖÖÖL!" Och sedan spelas samlingscd:n "Kopparbergs bästa ölhävarmusik".

Det inkluderar min egen M som jag förbjöd att se på matchen på min tv. Sådant ska det inte ses på i mitt hem och M ville inte åka hem till sig så han gick upp och frågade om han fick vara med. Jag stod i trapphuset och hörde honom...skrattade så jag fick tårar i ögonen. "Tjena, jag kommer nerifrån, från min tjej... Öh, jag skulle inte få kolla på matchen med er?" Översättning: "Jag får inget sex om jag ser på matchen på Lady Angels tv så snälla får jag vara med och leka här?" 
Så sträng är jag: M får inte glo på sport på min tv. Sådan idioti kan han ägna sig åt på sin egen tv. Han har ju en stor tv, 50 tum eller vad det nu är. Mitt hem är ett tjejhem, det är förfinat och passar inte för "BRRRRRÖÖÖÖÖÖÖL" i samband med hockey. Sådant kan utspela sig i manshem. Jag fann det oerhört lustigt att höra dem ikväll. M som är så välartad i vanliga fall liksom: jag hörde honom flera gånger vråla att de skulle kasta ut domaren. Eller om han sa "domen" kanske... Lyssnade inte så noga. Senare, när matchen var över, började någon av grottmännen där upp vråla att någon var bög och det började precis bli intressant (jag hörde mitt namn nämnas några gånger) innan jag hörde hur M ropade att de inte skulle prata om mig. Jag skickade nyss sms till honom att han visst ska prata om mig men han svarade "Sluta tjuvlyssna..." tyvärr. Hade varit intressant att höra den konversationen...  
Nu börjar det bli tyst där uppe så M kommer väl ner snart. Full och sugen på kvinnlig förfinad fägring och mjukhet efter att ha utstått en fistävling och högljudda ölstinkande rapar uppe hos min granne (de senare hördes fan ner till mig...Gud vad glad jag är att jag föddes som tjej!). Jag ger mig sjutton på att M kommer lägga näsan mellan mina bröst det första han gör. Så gör han alltid när han är extra glad att se mig.

Ifall ni undrar vart jag har tagit vägen...



...så har jag bara försvunnit in i en bokskrivarperiod. Älskar det! Ibland kan jag känna det som ett tryck i mig att jag måste få skriva på boken, det är tusentals ord som vill ut! Och om jag inte låter dem komma ut så känns det nästan som om allt annat hos mig lägger av. Jag blir virrig och glömsk. Sådana funktioner som att tänka efter vad jag har att göra (boka tvättid, ringa viktiga samtal, deklarera, osv.) slutar fungera: jag kan inte tänka på sådant då. Att göra något så enkelt som att handla och laga mat blir otroligt svårt när allt jag vill är att skriva. Det är som om jag inte behöver göra något annat än att knacka på tangentbordet. Behovet av mat och dryck blir nästan obefintligt när jag skriver. Likaså behovet av vila: jag skriver som bäst när jag har varit vaken över 20 timmar och den inre censuren har stängts av. Behovet av att gå på toa går i dvala. Det enda behovet som kvarstår och till och med blir större när jag skriver är rökningen. Det hör ihop att ha en cigg i mungipan och klicka på tangenterna så fort att jag oroar mig för att jag tar sönder tangentbordet eller överbelastar datorn.
Hela mina kropp går in i energisparläge när jag dras in i skrivandet. Ibland kan den behovet av att få skriva komma när båda mina datorer är avstängda. Då kan jag ofta komma på något oerhört genialt som bara måste in i boken, eller ännu värre: utvecklas in i minsta detalj just i samma stund som jag kom på det. Då skriver jag för hand, i bästa fall i ett block som jag enbart har för bokens skull, men oftast får jag skriva på gamla kuvert eller baksidan av kvitton eller räkningar eftersom det där blocket har en förmåga att alltid ligga på helt fel ställe. Ibland har jag till och med skrivit på mig själv, en gång var när jag precis hade gått och lagt mig för att sova men kom på flera grejer som skulle in i boken. Jag var dödstrött men eftersom jag visste att jag inte skulle komma ihåg det dagen efter så fick jag tag i en svart tuschpenna och började skriva på mitt vänstra ben. Sedan på mitt högra. Lakanet såg inte så roligt ut dagen efter... Men det jag hade skrivit fanns ju kvar på mina ben och det var bara att skriva ner det på papper och sedan gå och duscha. Så är det när jag känner mig helt fylld av idéer som ska in i boken. De måste skrivas ner nu, nu, nu!!! Då lättar trycket i mig och jag behöver inte sätta på någon av datorerna för att skriva ner det i Word. De genialiska ledtrådarna till de oväntade händelserna i boken sitter säkert på papper. Eller på min hud. Med tiden har jag lärt mig att ha både papper och pennor lite överallt i lägenheten.
När jag har haft en paus från bokskrivandet vill jag inget annat än att få skriva. Att få försvinna helt från omvärlden och skriva i timmar och inte sluta förrän jag är så hungrig att magen gör ont och har stirrat på datorskärmen så länge att jag tycker det känns helt overkligt att titta på något annat.
Behovet att få skriva på min bok nu är extra stort eftersom jag inte skrev något under tiden som jag gick igenom min skinnömsning. Det var viktigt att det fick ta sin tid och plats så boken fick vänta. Men jag tänkte ju på den hela tiden. Det gör jag alltid...

Och sorry för den usla bildkvalitén. Fotade med mobilkameran.

"When do you see them?"
"All the time!!!!" (Ripoff från "Sjätte Sinnet" om någon nu missade det...)



... och gjorde dessutom bilden så ljus att det inte gick att se halsbandet. Ett av de tre likadana halsbanden jag har pillat ihop. Ett till Diva, ett till Piraya, och ett till mig själv. Gissa om det tog tid att göra knutar mellan varje 3-millimeterspärla...



Och det här är bara ett axplock av alla egengjorda pärlsmycken jag har...



Pashminasjal. Kommer inte till sin rätta på bild. Den skimrar mycket mer i verkligheten. (130 kr på H&M)



Tyckte den här var fulsnygg egentligen men sedan tyckte jag den var fin när jag kom på att det liknar sådant där tyg med "Kinamönster" som var poppis på 90-talet. Är också lite 60-talsstil på den här sjalen. (69 kr på H&M)



Sååå 80-tal! Min första tanke gick till "Miami Vice" när jag såg den här sjalen. (69 kr på H&M)

Shit pommes frites vad jag fick kämpa med min satans kamera innan jag kunde ta bilderna. Trots helt fulladdade batterier så stängde kamerahelvetet av sig och visade "Byt batterier" i displayen. Jesus vad jag hatar, hatar, hatar, hatar den kameran! Fast jag är lite imponerad av hur hållbar den är... Varje gång den har tjafsat med mig så har jag blivit urförbannad och antingen dunkat den i väggen eller slagit på den. Har till och med kastat den i golvet ett par gånger (den bad ju om det den jäveln...) men den funkar fortfarande. Till viss del, när den har lust. Brukar funka i typ en minut åt gången innan den påstår att batterierna är slut vilket de aldrig är. Har testat några gånger att sätta in batterierna i M's kamera när min egen har sagt att de är slut, men hans kamera har klarat sig länge, länge, länge på de batterierna. Och hans kamera är större och har starkare blixt, fler funktioner som drar ström, osv, men inte fanken har den varnat för att batterierna är slut förrän efter flera dagar av fotande. Jag måste skaffa mig en ny kamera snart alltså. De är ju inte så fasligt dyra heller, kameror med 10 megapixel kostar runt tusenlappen.
Jag har dock en jävlig otur här för min mobil börjar också lägga av. Den yttre skärmen funkar inte längre och när jag lyssnar på musik så kan den stänga av sig och den går inte att sätta på utan att jag tar ut batteriet och sätter in det igen. Mystiskt att mobilen började krångla knappt en månad efter att garantin gick ut... Jag är ändå ingen hardcoreanvändare av min mobil så jag har knappast slitit ut den. Jag smsar, ringer korta viktiga samtal och lyssnar på musik. Mer än så gör jag inte med mobilen men jag skulle gärna vilja surfa snabbt och kunna ta okej bilder också. Mobilen jag har nu, SE W380, var jag dock rätt dum med för jag köpte den bara för att jag tyckte den var fin, vilket var idiotiskt. Och verkligen inte likt mig. Men det är den enda teknikprylen jag har köpt bara för att den var fin och eftersom det var ett misstag så kommer jag knappast göra det igen. Jag har lite otur här eftersom jag står utan både en pålitlig mobil och kamera men jag ska köpa nya. Att ha en mobil tycker jag är lite viktigare än att ha en kamera, så nästa gång jag får pengar så ska jag köpa en mobil. Har redan bestämt mig för vilken jag ska ha.

Det blir en LG för mig den här gången och det är första gången någonsin som jag överger Sony Ericsson... Förlåt! Jag har varit en väldigt trogen användare av SE-mobiler ända sedan de hette Ericsson och var något som man som svensk var stolt över. Min första mobil var en GA 628, en tegelsten med ett batteri som var större än själva telefonen och displayen bara rymde en rad åt gången. Rätt häftigt för den mobilen var att den hade utbytbara fronter. Sedan hade jag en T20 och den var oerhört cool på den tiden eftersom den var så liten och hade en flipup-lucka. Till T20 kunde man köpa ett tangentbord som man kunde plugga in i mobilen, det var hur coolt som helst att smsa på det! Sedan köpte jag min första färgskärmsmobil, Z200, också vikbar, och det var den första mobilen jag hade som hette Sony Ericsson. Sedan hade jag T630 som var min första mobil som hade kamera och det var ju väldigt häftigt på den tiden. Kameran var faktiskt väldigt bra, jag har kvar några foton som jag tog med den mobilen och de är väldigt bra. Sedan hade jag Z530, vikbar, som nog var den bästa mobilen jag haft, T630:n hade dock väldigt mycket bättre kamera.
Och nu sitter jag här med det enda felköpet jag någonsin har gjort av teknikprylar, en SE W380 som jag köpte enbart för att den var fin fastän jag hade kunnat få en 3G-mobil för typ samma pris och med bättre kamera än 1 megapixel. Sony Ericsson har inget att erbjuda nu tycker jag, inget nytt att komma med. Åtminstone inte i min prisklass så jag vänder mig till LG. Om jag lägger på en tusenlapp så kan jag få en Android-mobil men jag struntar i det eftersom jag inte riktigt fattar vad Android är... Det verkar iallafall inte vara något som jag är i oerhört desperat behov av så jag ska köpa en LG GW520. Den har touchskärm, tangentbord, 3G, och en kamera på 3 megapixel vilket är lagom eftersom man egentligen inte behöver fler än 5 megapixel om man inte ska förstora upp alla foton 200%. Den har dock inte blixt så det verkar vara det enda minuset med den mobilen. Men, men... Hur mycket kan man egentligen begära av en liten mobiltelefon? GW 520 verkar vara precis vad jag har önskat mig av en mobil och den är dessutom i min prisklass på dryga 1900:- olåst. Jag köper alltid mina mobiler olåsta, utan abonnemang för det är billigare i längden även om man måste betala mer i engångskostnad. Man kan lätt få en ultramodern mobil för en krona om man binder sig till ett abonnemang i 12 eller 24 månader för 200:- per månad, men vad blir då totalsumman för mobilen? Jo, 2400 respektive 4800 spänn (plus kostnaden för sms, telefonsamtal och datatrafik) och vem vet om du ens vill ha samma mobil om något år när mobiltillverkarna lockar med nya värstingar? Om två år kanske det finns mobiltelefoner som kommer när du visslar på dem (min dröm...), som ersätter alla fjärrkontroller (fanken vad praktiskt) och som har funktionen att du kan byta färg på hela mobilen så att den alltid matchar ditt hår... Det är bättre att köpa mobiler "löst". Iallafall om man har begränsad till ickeexisterande ekonomi.
Äh nu snöade jag in på mobiler för mycket...

Natten till igår...



...passerade jag 100 000 ord i Word-filen som är min bok. Hade tyvärr ingen skumpa, annars hade jag firat lite. Blev istället att jag satt och svor långa haranger över att min kamera stängde av sig hela tiden. Kamerahelvete! Iallafall... Bokskrivandet går bra. Tänk, 132 sidor. Jävlar alltså! Och det är a4-sidor. Hann skriva typ 500 ord till efter att jag fotade så det är till och med lite mer än 100 000. Satt och flinade en lång stund när jag kom in på 99 990 ord.
Jag började skriva på boken den 19 juli 2007. Skrev så smått ner lite av storyn som jag hade haft i huvudet i över ett år. Och resten är historia. Det går rätt långsamt dock. Tog två år att komma till 100 000 ord. Är inte det förbannat långsamt?

Idag är det kallt. Jävligt kallt, 9 minus, så jag tänker inte gå ut. Forget about it. Ska sitta inne och slöa framför datorn hela dagen. Kanske skriva ett par tusen ord på boken... Eller researcha lite grejer. Eller så sitter jag och glor på "24". Har fortfarande tre säsonger kvar att titta på.

Orkade inte blogga igår. Vaknade med en elak huvudvärk som höll i sig hela dagen. Det ledde ju till att jag låg i sängen hela dagen och sov nästan hela tiden. Vaknade runt 20 och blev så glad över att huvudvärken var borta att jag struntade i att jag hade vänt totalt fel på dygnet. Nu sitter jag vid laptopen och bloggar. Jag fick för mig att jag skulle ladda ner alla säsongerna av "24" så den stationära datorn är lite upptagen nu. Jag brukade följa "24" slaviskt fram till säsong fyra tror jag, sedan började ju tv4 ändra sändningstiderna hela tiden och då missade jag så många avsnitt att jag slutade följa serien. Nu tyckte jag att det var dags att börja titta igen. Har en kompis som har sett varenda avsnitt och hon har pratat så mycket om vad som hänt i serien att jag blev sugen på att se själv. Tony dog ju i säsong fem vad jag hörde men han dog inte så länge tydligen. Han ska vara tillbaka i säsong sex från vad jag har fått höra av min "24"-galna kompis. Ska bli spänande att se serien igen. Fast det verkar ta lång tid att få hem säsongerna. En säsong är dessutom i HD så den är totalt 17 gb. Lär ju ta ett tag.

Satt vid laptopen och lyssnade på musik i min mp3-spelare och blev alldeles lycklig av nostalgi när jag hörde den här låten. Var ett tag sedan jag hörde den sist.

Och så hade jag ännu en bloggpaus. Sorry, jag spelade Sims och fick en plantsim som grodde en plantbebis som sedan fick varma mackorambition. Han hade framgångsambition först men sedan skaffade jag en grej i ambitionskatalogen och tänkte ändra hans ambition. Så som simmen i videon ovan. Jag hade ingen aning om att det skulle bli en knäpp ambition. Hans livslånga önskan är nu att äta 200 varma mackor. Det ser lite konstigt ut att se något som ser ut som en växt sitta och äta varma mackor. Måste vara vegetariska? Allt han vill prata om och allt han vill göra innebär något med varma mackor. Hur skumt som helst. Är ju så man undrar vad det var för starka grejer som skaparna av The Sims rökte när de kom på det där.

Jag somnade väldigt tidigt igår. Tror jag slockade runt 18 och vaknade för en liten stund sedan. Vill spela Sims...

Höll på att glömma! Jag ska till min låtsasfarmor idag. Ska sova över till imorgon och roa mig med att försöka fixa hennes dator. Har kollat upp hennes dator, hon har en HP Pavilion w5209.se och den borde vara så mycket snabbare än vad den är. Hon har en processor på 2,93 gigahertz men ändå är hela datorn segare än stelnad kola. Jämfört med min stationära dator som bara har 1,79 ghz och är drygt ett år nyare så borde min vara segare än hennes. Min dator har väl bättre grafikkort och större ram nu efter uppgraderingen men när jag hade 512 mb ram så var inte min dator så jävla seg som hennes är. Jag har förvisso dubbla processorer kom jag på nu. Har 2 x 1,79 ghz. Jag har AMD och hon har Intel, men jämförelsevis borde hennes vara ungefär lika snabb som min bortsett från att hon bara har 504 mb ram och jag har 2 gb.
Fast hon har ju aldrig formaterat om datorn heller. Är nog det som är problemet. Hon har haft datorn sedan 2005 och aldrig formaterat om den. Jag har haft min sedan 2006 och formaterat om den 4 ggr. Eller min killkompis E har gjort det. Fan, jag får nog ta och traska hem till E med min låtsasfarmors dator. Ska ta en titt själv först men antagligen måste jag kalla in The Great PC-Nerd (i ordets mest positiva betydelse!). Min låtsasfarmor kan inte ha det så. Jag tycker det är för jävligt alltså, hon kan inte ha en dator som är så jävla seg och motarbetar henne.

Shit, min Commodore 64-baserade hjärna försöker förstå varför det tog 7 minuter för min låtsasfarmors dator att öppna kontrollpanelen. Hennes Norton Antivirus tar ju en del kraft men inte så jävla mycket. Ska kolla om inte mitt gamla ram funkar i hennes dator. Tror inte det gör det men jag ska kolla ikväll. So-DIMM och DDR är lite krångligt för So-DIMM är inte bakåtkombatibelt med DDR. Eller om det var tvärtom? Ram-minne är en djungel och jag har bara börjat förstå hur det funkar.
Om jag inte visste bättre så skulle jag rekommendera min låtsasfarmor att hon skaffar sig en ny dator. Men sedan jag känner denna 40-talist utan och innan så vet jag att det inte är lönt. Hon kommer nämligen inte att kunna hantera en ny dator. Förr i tiden, det vill säga för cirka 2 år sedan, krävde inte datorer en van användare. Något som de gör idag. Ett ord: Vista. Fucking nightmare. Vista är väldigt tjusigt men det är en jävla mardröm. Det är enklare samtidigt som man inte hittar något överhuvudtaget i Vista. Varje gång jag försöker hitta mina bokfiler på laptopen så tar det en stund. Och jag är för fan en van användare av datorer. Jag växte upp med datorer och har använt dem dagligen under de senaste 13 åren. Eller 14 är det kanske till och med. Nej Vista pallar jag inte med. Jag håller mig till XP som lyckligtvis stöds fram till 2013. Till dess har väl Microsoft hittat på något bättre får vi hoppas.

80-talisten to the rescue! Igen... Jag står fast vid min åsikt: 40-talister ska inte ha datorer.

Fem dagar sedan på laptopen.



Idag på den stationära datorn.

Se så det kan gå om man lämnar mig framför MS Word för länge. Har till och med skrivit nästan 200 ord fler sedan jag fotade sist. När jag kommer till 99 999 ord så ska jag nog fira lite.

Började skriva i eftermiddags...



Efter många pauser och typ 11 timmar senare hade jag flyttat skrivandet till laptopen...



Roade mig med att ändra färg i Word innan jag slutade skriva och stängde filen.

Hade tänkt komma upp i 60 000 ord innan jag stängde ner för idag men fan, jag orkar knappt hålla ögonen öppna. Satt och blinkade hela tiden när jag skrev för det sved i ögonen. Jag får väl stå still på 59 760 ord tills jag har sovit några timmar. Störigt att jag har jättemycket i mig nu som ska in i boken. Skulle säkert kunna skriva minst ett par sidor till men jag är så trött. Skrev fel hela tiden för jag var så trött. Märkte att Word inte längre säger till när jag skriver del. Vad konstigt. Jobbigt också. Jag gör ju slarvfel som alla andra även om jag är ordnazist och vet hur stavningen ska vara. Slarvfel gör alla, jag gör en jävla massa slarvfel när jag skriver på boken. Brukar skriva så snabbt att fingrarna inte hinner med liksom.
Fan jag har tvättstugan idag. Skiiit. Vill sova.

Blev aldrig av att jag bloggade igår. I fredags vaknade jag strax efter klockan 16 och sedan var jag vaken till 23 på lördag kväll. Det som hindrade mig från att gå och lägga mig när jag började bli zombiefierad av trötthet på lördagseftermiddagen var att jag råkade öppna Word-filen till min bok. Tror jag öppnade den runt lunchtid eller något sådant, och jag stängde den inte förrän klockan 23 när jag kände att jag verkligen inte kunde hålla mig vaken längre. Var nära att däcka av trötthet redan klockan 15 men då skrev jag också som bäst så jag kunde inte tillåta mig att somna då. När jag skrev ut sidorna för ett tag sedan så gjorde jag ju kommentarer här och var när jag läste igenom dem. Det blev rätt många kommentarer, drygt 18 stycken på varje sida (56 sidor) och igår började jag först bara med att skriva in kommentarerna i boken. Gjorde omformuleringar, utvecklade nya grejer som jag hade skrivit ner i kommentarerna, osv, och antalet sidor i Word växte efter varje inskriven grej. När jag slutade skriva igår så hade jag hunnit till sida 31 i Word där jag skrev in kommentarer som fanns på papperssida 21. Sida 21 i den utskriva versionen hade alltså växt till sida 31 i Word, jag skrev så mycket igår att 21 flyttades till 31 liksom. Hann aldrig skriva in och utveckla alla kommentarerna igår, jag hann ju bara till papperssida 21 och det finns 56 stycken. Fast totala antalet sidor i Word växte "bara" till 65 så jag förstår inte riktigt hur sida 21 kunde bli 31? Blev ju 9 fler sidor och 21 plus 9 är ju bara 30, så det som stod på papperssida 21 borde ju ha hamnat på Word-sida 30 och inte 31. Det är en grej, en händelse, som slutar på papperssida 21 men som nu slutar på sida 31 i Word. Jag fattar inte faktiskt. Hur kan det vara möjligt?

Storleken på Word-filen växte iallafall från 182 till 211 kb. Lustigt, jag brukade tänka att det säkert skulle ta lång tid innan filen blev över 200 kb stor. Det kändes helt vrickat med tiden igår när jag satt och skrev. Började skriva klockan 12 ungefär, nästa gång jag tittade på klockan var den 15 någonting, sedan visade den 18, och sedan märkte jag helt plötsligt att det var mörkt ute och då var klockan 21 någonting. Jag var helt borta från verkligheten igår. Ännu mer borta än vad jag brukar vara när jag är vaken länge. Jag kommer ihåg att jag tittade på datorns klocka och tänkte att jag skulle titta på den oftare när jag satt där och skrev, men ändå hoppade tiden sådär. Det kändes hur skumt som helst ju. Jag gick och kollade alla mina klockor för jag trodde först att det var datorns klocka som hade blivit konstig eller något, men alla klockorna jag har hemma visade samma tid.

Den här låten lyssnar jag mycket på just nu. Den passar min sinnesstämning tycker jag. Och låttiteln passar ju in som rubrik på det här blogginlägget. Jag försvann verkligen totalt igår. Det där med hur tiden hoppade känns fortfarande helskumt.

Vad snabbt de långsamma nattimmarna går när man spenderar dem med att se på film. Såg på "The Butterfly Effect" som jag inte hade sett förut. Fantastiskt bra film! Diskuterade filmen med min killkompis E över msn efteråt och han letade fram på Youtube att det finns 4 olika slut till den filmen. Undrar varför de gör olika slut? Det räcker väl med ett? Det var iallafall en väldigt bra film. Vad konstigt att jag inte har sett den förut, jag brukar liksom inte missa filmer sådär totalt. Såg även "Spun" och "Baise-moi" som jag funderat på att se länge nu. Den senare har jag hört så mycket om från mina vänner, några tyckte den var hemskt våldsam, några tyckte den var jättebra, så jag ville se den för att få en egen åsikt om den. Och den var okej faktiskt. Jag tyckte inte att den var sådär jättevåldsam direkt, om man jämför med exempelvis "Resovoir Dogs" eller "Kill Bill" så var ju "Baise-moi" inte speciellt våldsam. Den var lite otäck i början dock. Min tjejkompis N varnade mig för just den första våldsamma scenen där så jag var lite förberedd, men jag ville ändå stänga av filmen i den scenen. Fast det var en rätt kort scen så det var okej ändå. Efter det tyckte jag att det var en bra film faktiskt så jag får sälla mig till de i min umgängeskrets som tycker samma. M såg filmen för ett par år sedan och tyckte den var fruktansvärd och hemsk men bra ändå. Jag tycker nog ungefär likadant tror jag. Helt klart sevärd, men mest för att man ska kunna skapa sig en egen åsikt om filmen när den tas upp i diskussioner. "Spun" var galen men sevärd den med.

Har nyss slitit mig från de 56 sidorna som är min bok hittills. Jag fastnar totalt i att sitta och läsa igenom och skriva in kommentarer på varje sida. Skriver nog runt 10 kommentarer på varje sida för det är mycket som jag kommer på samtidigt som jag läser. "Dra ut på det, för mkt av koncentrerade goodies!" skriver jag på många ställen där jag har skrivit något för "rent" liksom och kan fylla ut det med annat. Då känns det mer narturligt när man läser det för det blir jobbigt när man läser en bok där det händer saker i handlingen hela tiden. Anyways...har 16 sidor kvar att läsa igenom och kommentera så nu dröjer det inte lång tid innan M får läsa. Tro mig: han har tjatat nu när han vet det är utskrivet. Om han ringer idag och tjatar lika mycket som han gjorde igår så ska jag dra ut telefonjacket. Genomläsningen av sidorna går ju fan inte snabbare när han ringer och stör hela tiden...
Snart ska jag pallra mig ut till Biltema och köpa lite grejer. Igår satt jag och kollade på Biltemas hemsida och såg att de hade riktigt fina vägghyllor i trä för bara 30 spänn. Grrr...jag köpte en hylla på Ikea som med konsolerna kostade mig 170 spänn. Fuck. 170 spänn för en hylla är ju förvisso inte fasligt dyrt men i jämförelse med Biltemas hylla så var det ju lite surt. Fast min hylla är lite finare och smartare för konsolerna kan man sätta upp och ner så de både håller upp hyllplanet och fungerar som bokstöd. Det kan inte Biltemas hylla. Så HA. Ikea är mycket bättre, så det så.

Ska nog cykla ut till Biltema. Känns otroligt skönt att ha en fungerande cykel igen! Frihet, tralalala, ungefär.

Håhåjaja. Undrar hur länga jag kan palla med att leva med den här dygnsrytmen jag har nu? De senaste 10 dagarna, ungefär, har jag varje dag vaknat när klockan varit runt 19, varit vaken hela natten och somnat runt lunchtid. Nu börjar jag känna att det inte är rätt liksom. Min kropp känner det på något sätt. Fast samtidigt vill jag inte vända rätt på dygnet, inte just nu iallafall, för skrivandet på boken går asbra nu. Jag verkar kunna skriva som bäst och mest när jag är zombifierad av trötthet, när jag har skrivit hela natten och framåt morgonkvisten börjar se skuggor mellan textraderna, när jag mentalt sett inte finns kvar i verkligheten längre utan är helt inne i handligen, då är det som om min fantasi når en högre nivå och jag får ont i fingrarna av att trycka så snabbt på tangenterna. På ungefär 8-9 dagar har Word-filen, den som är själva boken, vuxit från 140 till 186 kb och sidorna har nu hunnit bli 57 stycken. Med enkelt radavstånd, inte dubbelt. Det är först nu som jag inser att boken kommer bli väldigt tjock. Hade anat att den skulle bli 250 eller 300 sidor i Word, men det blir nog närmare 400. Och i Word visas texten på A4-sidor.

Idag ska jag verkligen, seriöst, försöka att inte slockna runt lunchtid. När klockan börjar närma sig 11 så ska jag åka ut till köpcentrat eller Ikea och gå runt där lite. På Ikea har jag faktiskt lite research till boken att göra...men jag skulle också vilja köpa en hylla. Kom på det igår när jag satt och dreglade av allt fint som finns på Ikeas hemsida. Vill ha en hylla på väggen ovanför datorn för att få mer plats på mitt överbelamrade skrivbord. Har hittat en hylla som jag verkligen gillar... Den här är det. Den är rätt stor och jag måste borra med slagborrmaskin och sätta i pluggar (väggen låter solid när jag knackar) men fan vad plats jag skulle få på skrivbordet! Fast jag såg nyss att den går ut hela 39 cm från väggen. Det blir ju väldigt mycket det och om den skulle sitta cirka 10 cm ovanför datorskärmen för att lämna plats för värmen från den, så skulle hyllan vara i vägen en del. Jag skulle säkert slå huvudet i den. Hmmm, det tänkte jag inte på. Hoppsan, nu såg jag att den väger 19 kg! Shit. Får nog bli en annan hylla. Men jag gillade den för den var "ren" i formen liksom.
Den här hyllan kollade jag på igår, mycket tjusig faktiskt men jag vill inte ha vit. Det är för jävla trist med vitt, det är så inspirationsdödande. Dessutom är typ alla mina möbler av furu så det skulle skära sig med vitt. Kan förvisso måla hyllan. Biltema har små provmålningsburkar med färg för typ 15 kr i en massa olika nyanser. Jag skulle ju kunna måla med schabloner...och skruva i krokar så jag kan hänga halsband där. Hmm. Jo, det får nog bli den hyllan faktiskt. Ett par stycken behöver jag nog men jag kan ju börja med att köpa en så kan jag köpa en till senare ifall jag behöver. Hyllplanet är 79 cm långt så där får det ju plats en del och den hyllan går bara ut 19 cm från väggen. Då hamnar den bara en halv centimeter "utanför" datorskärmen så det blir inte lika klumpigt som den andra hyllan. Ja det får bli den hyllan! Får se när pappa kan komma hit med sin slagborrmaskin och fixa upp hyllan. Det är nog bäst om han borrar och sätter i pluggar, han kan sådant. Dessutom har jag ingen borrmaskin. Och jag har redan brutit en nagel. Den gick av inatt efter att den fick en spricka när vi fixade med cykeln. Grrrr.

Fan vad idéer jag får när jag har varit vaken länge. Igår förmiddag när jag precis hade gått och lagt mig så kom jag på en grej som skulle in i boken. Det var en skitkul händelse som jag låg och skrattade åt långt efter att jag hade klottrat ner det på en Post-it. Berättade det för M igårkväll och han tyckte det var hysteriskt kul. Han har börjat bli så himla nyfiken på min bok nu att han tigger om att få läsa det jag har skrivit hittills. När han började be om att få läsa så sa jag först nej men nu ska han faktiskt få det. När han började bli nyfiken på boken för cirka 1 år sedan så hade jag inte så mycket att visa honom, det var mest spridda stycken eftersom jag hoppar fram och tillbaka i handlingen när jag skriver. Jag skriver inte på samma ställe hela tiden utan scrollar upp och ner i Word och byter plats i tidslinjen, lägger till ett par sidor här och där tills händelse 4 smidigt kan gå ihop med händelse 5 och 6, osv. Då underviker jag skrivkramp som jag har stött på förut när jag börjat skriva något. Fick det sist när jag gick i högstadiet och den novellen jag skrev då fick aldrig något slut. Iallafall, igår beställde jag bläck till min skrivare så att jag kan skriva ut allt jag har skrivit hittills så att M kan läsa det. Han har lite svårt för att läsa på en datorskärm ibland, speciellt om det är mycket text, men det går bra att läsa på papper. Sådär får jag också ibland när jag har stirrat på skärmen för länge. Det gör liksom ont i ögonen om man läser länge på skärmen. Är väl för att det är så starkt ljus.

Nähä. Ikea, here I come. ♥ Hoppas jag inte spenderar för mycket pengar nu. Är ju så lätt gjort på just Ikea.

Bloggade jag aldrig igår? Minns inte vad jag gjorde igår. Är det konstigt? Det känns konstigt angående igår för jag vet att jag gjorde en massa men jag minns inte vad. Bloggen hjälper mig inte här eftersom jag aldrig skrev något igår. Hmm. Lördag idag. Snart är det söndag. Alltså var det fredag igår. Vad gjorde jag då? Jag vet att jag inte skrev på boken så det är inte därför jag inte bloggade igår. Inte spelade jag Sims heller. Men vad fan gjorde jag då? Hmm. Vad mystiskt.

Jaja, nu ska jag iallafall öppna Word-filerna till min bok. Eller det är ju bara en av filerna som är själva boken, har en annan fil som är underlaget till den första filen. I underlaget skriver jag ner idéer, händelser och sådant som ska in i boken men som jag inte har lust att utveckla för tillfället. I förrgår när jag skrev på boken så kom jag på en STOR grej som jag hade missat: nämligen tidslinjen i en av huvudpersonernas liv. Den stämde inte i den ordningen som jag hade skrivit det. Disaster... Hade råkat avslöja en stoooor grej alldeles för tidigt! Min bok, den som jag skriver mest på, har några oväntade "twists" i handlingen och en av dem hade jag råkat skriva in på fel ställe.

Det är inte så lätt att skriva bok. Allt måste stämma in i minsta lilla detalj och dessutom passa ihop. Words ordnazistiska regler gör det knappast lättare. Fast egentligen gillar jag när Word säger ifrån, då lär jag ju mig (som att det faktiskt stavas "åtminstone" inte "åtminstonde", "naturligtvis" inte "narturligtvis", "förrän" inte "förren", och "bredvid" inte "brevid" även om jag kan svära på att Word bara jävlades med mig på det sista där...) och jag vill ju lära mig mer.
Fast jag trodde ju faktiskt att jag var fullärd i svenska språket, mitt modersmål, det språk jag har kunnat tala praktiskt taget flytande sedan jag var typ 2 år. Då är det för fan en bedrift att jag inte kan komma ihåg vad fan tempus är! Och adverb får jag anmärkning om också. Man får inte använda ett adverb efter ett verb tror jag Word sa för ett par dagar sedan. Man fick inte ha ett adverb före ett substantiv var det nog. Har förresten märkt att jag får förbannat många fler anmärkningar från Word när jag skriver på laptopen. När jag skriver på stationära datorn så anmärkte Word inte ens på när jag försökte jävlas tillbaka genom att skriva "mej, dej, sej". Jag som trodde jag kunde knipa åt Word där. Gud vad besviken jag blev när Word inte reagerade alls (nu hade väl Sopkvasten roligt åt det). Verkar som om Word 2007 funkar bättre på datorer som har Vista. En grej får jag dock aldrig anmärkning på och det är interpunktion. Ha!
Hmm, vänta. Adverb beskriver ett verb. Tror jag? Vad fan är substantiv då? Finns det inte en ramsa? Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring. Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär. Verb är någonting man gör, till exempel gasa, tuta, kör. Var det så det var? Lågstadiesvenskan...var det meningen att den skulle sitta för resten av livet? Det enda jag minns från svenskalektionerna i skolan (ändå upp till 6an faktiskt) är att jag tyckte det var så elementärt att jag ibland vägrade göra det. Någon utmaning fick jag inte förrän i sjunde klass då vi började med dikter och sådant. Det var då jag lärde mig Pär Lagerkvists "Det är vackrast när det skymmer" utantill.

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.

Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra -
ensam, utan spår.

Undrar hur bra det är att spela The Sims 2 i totalt 25 timmar med bara 4 timmars paus emellan? Hmm? Slutade spela nyss och märkte att jag var så trött att jag inte kunde resa mig ur fåtöljen. Hur bra är det? Faaarligt spel... Jag höll mig vaken i 29 timmar bara för att få simsa. The Sims är ett faaaarligt spel. Om ni som läser detta inte redan simsar så börja inte. Tro mig: ni vill inte börja. Att spela Sims är som att sugas in i simvärlden och fastna där både ofrivilligt och frivilligt på samma gång. Man vet att man är fast i spelet och man vet att man kan sluta fast ändå inte. Och när man håller sig vaken: när man undviker att gå och lägga sig bara för att få spela Sims...ja då är det...ja det är inte bra alls. Inte bra alls... Jag antar att det som fascinerar mig mest med simvärlden är att jag är deras Gud. Jag styr dem totalt och det är en tillfredsställande känsla när mitt eget liv nästan alltid ligger helt och hållet i andras händer. Fast helt och hållet Gud är jag ju inte för simmarna. En av dem dog och det kunde jag inte förhindra. Teologiska tankar i simvärlden... Jag byggde faktiskt en kyrkogård till simmen som dog för fler kommer väl att dö antar jag.

Jag är så beroende av spelet att jag till och med kollar på Youtube-videos av hur man bygger hus med en grund. Det har jag inte fått kläm på ännu och jag försöker hålla mig från att fråga Michelinen (simsexpert) om hur allt funkar. Hon har väl bättre saker för sig liksom. Jag har thesims2.com bland internetfavoriterna för där finns det grejer att ladda ner... Oj, oj vad grejer. Kan man ladda ner en Ford Mustang? Ååååh...ge mig! En ny cool simdator? Ååååh...ge mig! Nya sminkningar? Ååååh...ge mig! Samma hemsida har även en onlineshop där man kan köpa downloadexpansioner. Är expansionen Studentliv 60 kr billigare här än hos cdon.com? Åååååh...ge mig! Prylpaketet Tonårsprylar? Ååååh...ge mig!
Gud hjälpe mig om jag klickar mig in på fansites där det finns downloads gjorda av andra simberoende. Ååååh...ge mig! Ge mig allt!

Det är en ny slags porr. Enda skillnaden är att det inte är förutsägbar story i The Sims.