Te Amo
Jag kan inte sluta lyssna på Rihannas "Te Amo". Den är så bra att det gör ont. Fast jag får för mig att det är en gammal låt som Rihanna gjort remake på. Men det är nog bara för att det är sådant 80-talssound i låten som jag tycker det. Det är så synthigt liksom.
Te Amo.
Te Amo.
Don't it mean "I love you"?
Förresten... Min superkristne Farmville-vän gav mig en rejäl knasvibb för någon timme sedan. Grejen är att han är sådär superromantisk av sig och har typ överöst mig med komplimanger om att jag är så vacker och jag är så smart och så rolig, osv, och igår hade han kommenterat min status på FB som jag hade skrivit på engelska. Blir att jag skriver typ allt på engelska på Facebook nu eftersom jag har 87 Farmville-vänner som alla talar andra språk och de verkar bli nyfikna när jag skriver en statusuppdatering på svenska. Så för enkelhetens skull skriver jag mina statusuppdateringar på engelska numera. Men iallafall, min amerikanske superkristne vän hade kommenterat min status igår. Jag hade lite feber då och skrev att jag önskade jag hade någon som pysslade om mig och då skrev min kristne vän att han skulle gärna pyssla om mig om det inte var ett helt hav mellan oss. Det var ju gulligt skrivet av honom liksom så jag skrev tillbaka något i stil med att oj, oj, det lät jättebra och att jag nog borde gifta mig med honom då. Vilket var helt klart ett skämt men jag vet inte om han fattade det... Hans nästa kommentar var nämligen ordagrant (översatt från engelska då): "Tanken på en sådan ära är överväldigande Lady Angel. Det är en ära jag skulle älska tills den dagen då stjärnorna sluta glittra och solen slutar skina." ehehehe... Jesus liksom. Wow. Bara, helt wow faktiskt. Jag sitter i Sverige och den här mannen sitter i Californien någonstans och han lyckas ändå med att få mig att bli fnittrig och nästan sväva på små moln. Jag har inte för vana att låta mig bli flörtad med av främmande män eftersom jag anser mig vara M's helt och hållet men, alltså han är sjuk och har inte gett mig någon uppmärksamhet alls på nästan två veckor nu. A woman has needs, hallå! Jag skrev tillbaka: "Men oj... Ja jag borde verkligen gifta mig med dig." och det var ju inte heller speciellt seriöst. Det borde väl vem som helst fatta...? Eller? Min superkristne Farmville-vän skrev tillbaka och fråga om jag var seriös för han skulle bara gifta sig en gång och ansåg äktenskapslöftena heliga, och sedan gick det ett par timmar utan att jag svarade för jag var med min punkkompis och fjantade på stan. När jag kom hem till datorn igen så hade min Farmville-vän skrivit en gång till, "Jag vill tillägga att jag tycker du är en en absolut fantastisk kvinna som jag har börjat tycka om mycket. Om bara 18 till 20 timmar skulle du kunna vara i mina armar. Och jag är seriös, mycket seriös." och det där visste jag inte alls hur jag skulle tolka... Eeh? Liksom... Va? Jag har haft honom som Farmville-granne i typ fem månader eller något och vi började snacka för bara tre månader sedan så... Eeeh? Jag tänkte att han nog måste driva med mig men att jag skulle skriva något neutralt och snällt för att inte såra honom ifall han kanske var en knasboll och faktiskt menade allvar, så jag skrev att jag tyckte han var en sällsynt romantiker och att jag inte alls var sådär fantastisk som han trodde.
Fick svar för några minuter sedan och det verkar faktiskt som om han var seriös när han skrev det där med att jag kunde vara i hans armar om bara 18 till 20 timmar för han verkar ha blivit stött nu. Han skrev nu att kvinnor idag bara gillar bad boys som får dem att sluta blåslagna på akuten där de fortfarande säger att de älskar varandra, och att jag borde jobba på mitt självförtroende.
Oookeeeej... Överdriv lagom mycket. Typiskt män att inte kunna ta ett nekande utan att bli sura och påstå att alla kvinnor bara vill ha misshandlande bad boys. Det där har jag hört förut när jag har nekat killar. Varför är män sådana stereotyper? Fan, kan de inte ta ett nej utan att börja gnälla om att kvinnor inte vet vad de vill ha? Vet ni män själva vad ni vill ha då? Eller jo, det vet ni ja: Pamela Anderson fast med äkta bröst och ingen hjärna alls. Lycka till med att hitta den kvinnan, jag slår vad om att ni allihop blir ihop med plattbröstade brunetter som pluggar kvatumfysik när ni äntligen hittar en kvinna som förstår er (dvs, ni inser att den enda kvinnan i era liv är er mamma och då blir ni rädda och blir ihop med första bästa kvinna ni hittar). Min amerikanske knasboll verkar ju vara lite mer än bara till hälften bakom flötet här för om han verkligen trodde att jag skulle sätta mig på ett flyg och vara hos honom om 18 till 20 timmar så, ja jag vet inte vad. Han måste ju vara lite knasig eller hur? Han vet inget om mig liksom, jag kan ju vara en styckmördare som är ute efter att göra en Loreena Bobbit på honom, det kan han ju inte veta. Jo visst jag kanske ser vacker och totalt dörrmatteaktigt timid ut men det gjorde Ted Bundy också.
Funderar på att byta mitt Facebook-foto alltså. Min amerikanske knasboll blev väldigt flörtig och på av sig när jag fyllde år förrea veckan och bytte foto till ett som då var helt nytaget och där jag är väldigt snygg. På det fotot alltså, jag är snyggt sminkad och har dessutom rött läppstift och det brukar ju få de flesta straighta män att bli mer eller mindre kokobäng liksom. För en stund sedan fnissade jag i telefon med M om min amerikanske knasboll och jag undrade om det kanske var mitt nya foto som gjorde det så M gick in och kollade. Han sa bara "Byt foto." så fort han såg det så jag vet inte riktigt. Så jävla vrålsexig är jag ju inte där. Är ett helt vanligt foto som bara visar mitt ansikte, ingen urringning alls men M påstod att jag ser både gullig och jättesexig ut samtidigt som jag har ett mycket vackert leende på det fotot (duktig ponke, ge mig uppmärksamhet nu...) och han sa att det ser ut som om jag bjuder in män till att flörta med mig. Pfft. Vilken hemsk sak att säga. Fast M tog tillbaka det. Men, men. Jag skiter väl i det. Jag tycker jag ser bra ut på det fotot så jag har ingen lust att byta. Är det nyaste fotot på mig också.
Oups. Nu svarade min amerikanske knasboll. Men Gud, jag kommer ju aldrig få gå och lägga mig...
Te Amo.
Te Amo.
Don't it mean "I love you"?
Förresten... Min superkristne Farmville-vän gav mig en rejäl knasvibb för någon timme sedan. Grejen är att han är sådär superromantisk av sig och har typ överöst mig med komplimanger om att jag är så vacker och jag är så smart och så rolig, osv, och igår hade han kommenterat min status på FB som jag hade skrivit på engelska. Blir att jag skriver typ allt på engelska på Facebook nu eftersom jag har 87 Farmville-vänner som alla talar andra språk och de verkar bli nyfikna när jag skriver en statusuppdatering på svenska. Så för enkelhetens skull skriver jag mina statusuppdateringar på engelska numera. Men iallafall, min amerikanske superkristne vän hade kommenterat min status igår. Jag hade lite feber då och skrev att jag önskade jag hade någon som pysslade om mig och då skrev min kristne vän att han skulle gärna pyssla om mig om det inte var ett helt hav mellan oss. Det var ju gulligt skrivet av honom liksom så jag skrev tillbaka något i stil med att oj, oj, det lät jättebra och att jag nog borde gifta mig med honom då. Vilket var helt klart ett skämt men jag vet inte om han fattade det... Hans nästa kommentar var nämligen ordagrant (översatt från engelska då): "Tanken på en sådan ära är överväldigande Lady Angel. Det är en ära jag skulle älska tills den dagen då stjärnorna sluta glittra och solen slutar skina." ehehehe... Jesus liksom. Wow. Bara, helt wow faktiskt. Jag sitter i Sverige och den här mannen sitter i Californien någonstans och han lyckas ändå med att få mig att bli fnittrig och nästan sväva på små moln. Jag har inte för vana att låta mig bli flörtad med av främmande män eftersom jag anser mig vara M's helt och hållet men, alltså han är sjuk och har inte gett mig någon uppmärksamhet alls på nästan två veckor nu. A woman has needs, hallå! Jag skrev tillbaka: "Men oj... Ja jag borde verkligen gifta mig med dig." och det var ju inte heller speciellt seriöst. Det borde väl vem som helst fatta...? Eller? Min superkristne Farmville-vän skrev tillbaka och fråga om jag var seriös för han skulle bara gifta sig en gång och ansåg äktenskapslöftena heliga, och sedan gick det ett par timmar utan att jag svarade för jag var med min punkkompis och fjantade på stan. När jag kom hem till datorn igen så hade min Farmville-vän skrivit en gång till, "Jag vill tillägga att jag tycker du är en en absolut fantastisk kvinna som jag har börjat tycka om mycket. Om bara 18 till 20 timmar skulle du kunna vara i mina armar. Och jag är seriös, mycket seriös." och det där visste jag inte alls hur jag skulle tolka... Eeh? Liksom... Va? Jag har haft honom som Farmville-granne i typ fem månader eller något och vi började snacka för bara tre månader sedan så... Eeeh? Jag tänkte att han nog måste driva med mig men att jag skulle skriva något neutralt och snällt för att inte såra honom ifall han kanske var en knasboll och faktiskt menade allvar, så jag skrev att jag tyckte han var en sällsynt romantiker och att jag inte alls var sådär fantastisk som han trodde.
Fick svar för några minuter sedan och det verkar faktiskt som om han var seriös när han skrev det där med att jag kunde vara i hans armar om bara 18 till 20 timmar för han verkar ha blivit stött nu. Han skrev nu att kvinnor idag bara gillar bad boys som får dem att sluta blåslagna på akuten där de fortfarande säger att de älskar varandra, och att jag borde jobba på mitt självförtroende.
Oookeeeej... Överdriv lagom mycket. Typiskt män att inte kunna ta ett nekande utan att bli sura och påstå att alla kvinnor bara vill ha misshandlande bad boys. Det där har jag hört förut när jag har nekat killar. Varför är män sådana stereotyper? Fan, kan de inte ta ett nej utan att börja gnälla om att kvinnor inte vet vad de vill ha? Vet ni män själva vad ni vill ha då? Eller jo, det vet ni ja: Pamela Anderson fast med äkta bröst och ingen hjärna alls. Lycka till med att hitta den kvinnan, jag slår vad om att ni allihop blir ihop med plattbröstade brunetter som pluggar kvatumfysik när ni äntligen hittar en kvinna som förstår er (dvs, ni inser att den enda kvinnan i era liv är er mamma och då blir ni rädda och blir ihop med första bästa kvinna ni hittar). Min amerikanske knasboll verkar ju vara lite mer än bara till hälften bakom flötet här för om han verkligen trodde att jag skulle sätta mig på ett flyg och vara hos honom om 18 till 20 timmar så, ja jag vet inte vad. Han måste ju vara lite knasig eller hur? Han vet inget om mig liksom, jag kan ju vara en styckmördare som är ute efter att göra en Loreena Bobbit på honom, det kan han ju inte veta. Jo visst jag kanske ser vacker och totalt dörrmatteaktigt timid ut men det gjorde Ted Bundy också.
Funderar på att byta mitt Facebook-foto alltså. Min amerikanske knasboll blev väldigt flörtig och på av sig när jag fyllde år förrea veckan och bytte foto till ett som då var helt nytaget och där jag är väldigt snygg. På det fotot alltså, jag är snyggt sminkad och har dessutom rött läppstift och det brukar ju få de flesta straighta män att bli mer eller mindre kokobäng liksom. För en stund sedan fnissade jag i telefon med M om min amerikanske knasboll och jag undrade om det kanske var mitt nya foto som gjorde det så M gick in och kollade. Han sa bara "Byt foto." så fort han såg det så jag vet inte riktigt. Så jävla vrålsexig är jag ju inte där. Är ett helt vanligt foto som bara visar mitt ansikte, ingen urringning alls men M påstod att jag ser både gullig och jättesexig ut samtidigt som jag har ett mycket vackert leende på det fotot (duktig ponke, ge mig uppmärksamhet nu...) och han sa att det ser ut som om jag bjuder in män till att flörta med mig. Pfft. Vilken hemsk sak att säga. Fast M tog tillbaka det. Men, men. Jag skiter väl i det. Jag tycker jag ser bra ut på det fotot så jag har ingen lust att byta. Är det nyaste fotot på mig också.
Oups. Nu svarade min amerikanske knasboll. Men Gud, jag kommer ju aldrig få gå och lägga mig...
Kommentarer
Postat av: sopkvasten
hahahaha ble du hemma iallafall kram
Trackback
