Lady Angel

Körningen gick fan bra. Vad konstigt, jag är asdålig på en lektion och på nästa är jag perfektionen själv. Det enda Gamlingen anmärkte på idag var att jag körde för nära innerkanten i en rondell. Jag har liksom inte mer att säga om dagens körlektion. Det gick bara helt skitbra.
Skulle egentligen köra imorgon också men jag avbokade den. Har inga busspengar, knappt någon mat och jag får ju inte pengar förrän sent den här månaden så jag bokade inte in några fler lektioner heller. Hade drygt 2000 kr på "mitt konto" på körskolan som var förbetalt men jag känner att jag inte borde köra förrän jag har blivit stabil. Även om det gick skitbra idag. Har helvetesmöte på torsdag, det är då jag ska träffa sochandläggaren och jag gruvar mig enormt för det. Innan jag vet hur det blir med min så kallade framtid så kan jag bara inte lära mig något liksom. Jag känner det, jag kommer inte kunna koncentrera mig. Skulle verkligen behöva diamantglitter strött över min mörka framtid nu. Har lust att maila Dots och be om lite men jag tvekar. Hade det varit B.T.F så hade jag inte tvekat en sekund. Men det är det ju inte.

Idag gick det jävligt bra att köra men det var nog för att jag tog styrka från min sminkning. Att sminka mig efter allt som har hänt känns mycket bra. Jag kan lägga på sminket, fixa håret och sedan spela en roll resten av dagen. Ingen anar att jag mår skit inuti för ingen kan se bakom min mask. Det känns väldigt bra. Känns skönt att kunna dölja mig bakom min skyddande mask nu när jag inte har någon som skyddar mig i övrigt. Är handläggarlös och svävar i kall ovisshet över framtiden. Jag är så van vid att alltid stå under någon handläggares beskyddande vingar, att inte göra det får mig att bli osäker. Mer osäker än vanligt. Om jag sminkar mig och spelar en roll så anar ingen hur osäker jag är. Idag dolde jag mig bakom min noggranna sminkning och den tuffa attityden som kom över mig med sminkningen. Hade sotade ögon och mörkrosa läppstift och fixade stripigt rockhår med massor av mousse och lite föning. Frisyren fick mig att likna Samantha Fox faktiskt. Flabbade åt det när jag kom till körskolan och såg vad vinden hade gjort med mitt hår: Samantha Fox hade blivit grön av avund.

På tal om 80-talsbrudar: den här låten spelades i min mobil när jag stod och väntade på bussen för någon timme sedan. Jag hade inget minne what so ever av att jag lagt in låten på mobilen så jag blev väldigt överraskad. Det kändes dock jävligt coolt att stå och vänta på bussen med den här låten i lurarna. Vinden blåste omkring mitt 80-talsrockiga hår och det där ljudet, det där synthaktiga ljudet var jävligt coolt att höra just då. Stod och flinade för det kändes så oerhört coolt. Låtsades att jag var med i en musikvideo och jag glömde bort allt för en liten stund.