Lady Angel

Urrrgh. Vaknade 05.50 på det där sköna sättet. Vaknade lite lagom långsamt och låg kvar en stund innan jag kom på att jag hade "dejt" med Ormbunken idag. I somras när jag var vaken tidigt så brukade jag ta en promenad ner till restaurangen ibland och kunde då träffa Ormbunken och ett par andra före detta kollegor från mitt förra sommarjobb. Så gjorde jag imorse. Tog en promenad ner till restaurangen och fick underbart kaffe och en trevlig pratstund med Ormbunken. Han började med det där igen, det där anförtroendet. Undrar varför han lägger sig till med den där privata, anförtroende attityden mot mig? Han avslöjar saker som jag inte skulle ha lust att berätta för en präst på min dödsbädd ens en gång. Det är knappast något nytt det här med att folk anförtror sig till mig men ändå, varför? Det som Ormbunken säger till mig är verkligen synder alltså. Det hade jag aldrig kunnat ana förra sommaren, att han hade gjort sådana saker. Flöh, att han av alla människor har gjort sådant? Det är förvisso inte sådär jätteovanligt men däremot är det jätteolagligt. Faktiskt enormt jävla olagligt är det. Kollade Wikipedia nu och fick reda på att det är olagligare än vad jag trodde. Jeezez, om jag skulle ha gissat vem som gör sådant så skulle jag ha gissat på honom sist av alla. Skulle faktiskt ha gissat på att M gör det innan jag gissade på Ormbunken. Jag är så förvånad över att han har gjort sådana saker att jag har lust att berätta det vidare. Men jag gör ju aldrig det. Allt stannar hos mig, så är det bara. Men det skulle vara skönt att ventilera det faktiskt. Får väl skriva i dagboken, det är ju ingen som läser den utom jag ändå så. Inte nu när jag bor själv iallafall. När jag bodde hemma och syrran 78 också bodde hemma så läste hon min dagbok hela tiden. Det konstiga i situationen var att jag inte skällde ut henne eller slog henne (slagsmål var annars vanligt: två tonårstjejer och ett badrum...(där har vi underlag till nästa stora dokusåpa, tsss)) utan jag struntade i att hon läste. Jag gav igen i tysthet istället, gick och tog hennes kläder och smycken och lämnade inte tillbaka dem förrän kläderna var jättesmutsiga och smyckena har gått ur modet. Fast 78 hade sin första pojkvän då så hon var sällan hemma. När hon var hemma så märkte hon bara att hälften av hennes kläder var borta utan att hon tänkte mer på det. Hon frågade mig ett par gånger ifall jag hade sett en viss tröja, kjol, osv, men jag bara blånekade och så fort hon hade stuckit till pojkvännen så snodde jag mer kläder. Några gånger tog jag en massa kondomer som 78 hade i sin skrivbordslåda. Det märkte hon konstigt nog omedelbart. Men hon fick inte tillbaka dem för jag och min kompis hade fyllt dem med en massa vatten och slängt ut dem från balkongen.

Nuuuu har jag varit vaken läääänge. Satt och spelade Sims hela jävla dagen. När man väl har fastnat i Simsberoendet så är det väldigt farligt att bli uttråkad, om ens bara för en minut. Om jag så bara ha en enda minut av tristess så är det för mycket. Jag hinner tänka den där tanken: "Hmmm, jag kanske skulle ta och spela lite Sims? Bara ett par timmar..." och så tjottahejti! Nio timmar flyger förbi och helt plötsligt är det mörkt ute och min mage har desperat börjat äta upp sig själv. Jag hade ju faktiskt saker att göra idag. Riktiga saker. Sådant som måste göras. Hade tänkt att diska och dammsuga innan jag hade tänkt ta en promenad in till stan och M. Jag hade tänkt sova hos honom inatt nämligen för ibland längtar jag otroligt mycket efter honom. Det behöver inte ens ha gått lång tid sedan jag såg honom sist, jag längtar jättemycket efter honom ändå. Det är en sådan där enormt stark längtan efter honom, efter att få vara nära honom och somna till ljudet av hans hjärtslag. Det är nästan något primitivt i den saknaden efter M. Känns som om jag saknar honom på grottmänniskanivå liksom.

Men min primitiva längtan efter M får vänta till imorgon natt istället. Nu gäspar jag käken ur led och min sänger ropar mitt namn. Nu ångrar jag att jag inte bytte lakanen istället för att spela Sims. Jag hatar att byta lakan när jag är sömnig. Det är lika hemskt som att laga mat när man är vrålhungrig.