Lady Angel

Sådär ja. Då har M och jag varit ute på en promenad. Blev en kortare promenad än vad vi hade tänkt oss för vi var mättare än vad vi trodde. Vi blev liksom sugna på ris à la Malta och den där romglöggen innan vi gick ut, så vi var både proppmätta och lite fulla. Ändå var vi fast beslutna om att få åtminstone lite motion så vi gick vidare fastän vi var så slöa av mättheten. Samtalet mellan oss på promenaden gick ungefär såhär.

M: Varför åt jag så jäkla mycket? Jag gör det varje år fastän jag vet att jag ångrar mig efteråt när jag inte orkar röra mig.
Jag: Det är väl typ tradition att äta sig till matkoma tror jag. Poängen med jul överhuvudtaget.
M: Öööh! Vilken dålig tradition. Det har vi nog fått från amerikanarna.
Jag: Mhm, tror jag också. Jämför Sverige med USA om 20 år så ser vi nog likadana ut. Fettgrejmässigt alltså.
M: Fettgrejmässigt! Hahahaha!
Jag: Amen vad faen heter det då? Fetmainpex eller typ så.
M: Index heter det ju.
Jag: Men shit the same... Jag är för mätt för att komma på riktiga ord. Du fattar ju vad jag menar.

Här är vi inne på en gård (är tre hus med lägenheter så det blir ju som en liten gård där inne) och här halkar M på en isfläck och drullar in i en stor snödriva och orkar inte ta sig upp. Det ser vansinnigt roligt ut och eftersom jag redan är flamsig av slöheten från matkoman så börjar jag gapskratta åt honom när han ligger där i snön och ser ut som en sköldpadda som hamnat på rygg.

M: Få upp mig! Jag kan inte komma upp! Upp!

Jag försöker dra upp honom men skrattar mig svag. Han ser bara så jädra rolig ut när han ligger i snödrivan!

M: Oj nu rapade jag ris à la Malta. Mmmm, gott!
Jag: Men usch, det är väl inget gott att rapa? Jag har rapat rödbetssallad och must i några timmar nu och det är inte gott alls.
M: Hahaha, nej inte den kombinationen kanske. Men upp nu, dra upp mig!

Jag försöker dra upp honom men så ramlar jag också. Det är ju rätt mjukt och skönt att ligga i snödrivan och eftersom vi inte orkar komma upp så ligger vi kvar, fnissiga av matslöheten. Vi tittar på stjärnorna och njuter av att det inte är så speciellt kallt ute.

M: Är det den stjärnan där som är Cassiopeja?
Jag: Hmm, njae. Cassiopeja är en hel stjärnbild och inte bara en stjärna har jag för mig.
M: Hur ser den ut då?
Jag: Minns inte faktiskt. Men där är Orion iallafall. Karlavagnen ska väl också vara här någonstans tror jag.

Typ här hör vi röster som närmar sig och M försöker komma upp. Det skulle ju vara lite pinsamt ifall någon trodde att vi var fyllon som lagt sig för att sova. Men vi orkar inte kravla oss upp så vi ligger kvar och viskar så tyst vi kan.

M: Fan jag orkar inte komma upp.
Jag: Inte jag heller. Vi får ligga tysta så kanske de bara går förbi.
M: Om det är ****** som kommer nu så får jag höra det här resten av nästa år.
Jag: Vem är det?
M: En störig jävel på stationen och han bor här.
Jag: Men det är ju rätt dåliga odds för att det är han som kommer nu. Fatta vad många det är som är ute och går av sig matkoman nu liksom.
M: Jo men han har två hundar och är alltid ute och går med dem.

Vi hör hundar som skäller och blir knäpptysta och försöker krypa ihop bakom snödrivan. Jag börjar fnissa vilket får M att börja fnissa. Vi fyllefnissar så tyst vi kan.

M: Åh det var inte han! Skönt!
Jag: Hahaha, är du rädd för ****** eller?
M: Ääh... Han är så jävla störig av sig. Ska alltid hålla på och kommentera allt man gör och han ska alltid göra sig lustig över småsaker.
Jag: Ge igen då!
M: Det kan jag inte göra fattar du väl. Det blir ju bara värre då.
Jag: Men ring honom och be honom komma hit och så puttar vi ner honom i snön och springer iväg, moahaha.
M: Det var en skön tanke du men jag spricker om jag måste springa nu.
Jag: Vad skönt det var att ha mjukisbyxor på mig nu. Massa plats för magen.
M: Ja det var det. Vad bra att du hade mina mjukisbyxor hos dig.
Jag: Fast man skulle behöva mer plats ändå. Jag skulle vilja ha på mig typ en sopsäck med hängslen nu.
M: Eller en klänning. Jag vill fan ha en klänning nu! Där sitter ju inget åt.

Vi garvade en stund. Som sagt, vi var lite småfulla från glöggen då. Efter en stund orkade vi rulla över på mage och kunde ta oss upp och gå hem till mig igen.
Nu värmer M mer glögg. Gott, mera romglögg! Uuuh, jag är nog rätt full nu tror jag. Inte jätte, men litegrann. Det är julkonsert med de tre tenorerna på tv4+ nu och sedan ska vi se "Ogifta par - En film som skiljer sig" på kanal 5. Mera romglögg. Och pepparkaka. Kan nog få ner lite till.

Har fortfarande mysig julkänsla. Var helt rätt beslut att stanna hemma.